Marauder
Bilden tagen av John Wheater
I augusti 2000 arrangerade Ian Glass en Marauder-tur till Schweiz och en Marauser-återförening i Badesly Clinton i brittiska Midlands. Europas alla rullande Marauders ställde upp på den schweiziska turnén och till samling i Badesly Clinton därefter kom även de icke-rullande bilarna på trailer. Detta byder att av de 12 "överlevande bilarna var det bara den i USA som inte fanns på plats.
Till Badesly Clinton kom även en Rover Special som ägs av Frank Lockhart och som han fortfarande kör tävlingar med.
Omkring 1950 lämnade ett antal Roveranställda Rover med målet att bygga en sportbil, kallad Marauder, vilket översatt till svenska betyder marodör!
Till Maraudern användes en hel rad olika Roverdelar, bland annat chassit, men det var ingen officiell Roverbil.
Vid introduktionen möttes bilen av lysande recensioner och stora förväntningar knöts till den, men när Koreakriget bröt ut och höga straffskatter lades på lyx- och sportbilar lades hela tillverkningen ner. Eldsjälarna bakom projektet återvände till Rover.
Under åren 1950 till 1952 byggdes sammanlagt 15 Marauders, varav 12 veterligen har överlevt.
En av dessa 12 finns i USA, en finns på Heritage Museum i Gaydon, en finns i Österrike och resten i Storbritannien.
Sannolikt är 9 eller 10 av bilarna kompletta och skulle kunna användas, men gissningsvis är det bara fyra eller fem som verkligen används regelbundet ute på vägarna.
Sedan tillverkningen upphört sålde George Mackie rätten till märket Marauder till Ford.
Jag tackar Nick Long och Rohan C Smith för dessa uppgifter.
Nick Long skriver själv om sin Marauder:
Tillverkningsår: 1951
Motor: 2.6 liters rak sexa
Chassi nummer: 3
Endast 15 Marauders byggdes. De tillverkades av företaget Wilks, Mackie och Kompani. Senare döptes det om till Marauder Car Company. Bilarna byggdes på det då nya chassit till Rover 75, med inofficiell välsignelse och hjälp från Rover.
Jag köpte BSN 823 i Glasgow 1987, där bilen stått så gott som oanvänd under 20 år. Inredningen hade ruttnat på sina ställen så jag har fått byta ut det mesta. Lackeringen hade krackelerat så jag var tvungen att slipa ner till rå metall. Jag kommer att göra en komplett renovering så småningom, men till våren 1988 hade jag fått bilen i körbart skick, och jag har använt den sedan dess.
Av de 15 byggda bilarna har 12 överlevt, men alla är inte körbara. En är helt renoverad och visas på Heritage Museum i Gaydon. Min bil är en av tre som används regelbundet.
I maj 1996 körde jag bilen till det forna Östtyskland för att fira 750-årsjubileet i Geraberg, min hemstad Wincantons vänort. Den allvarligaste incidenten under resan var att en "dipswitch cover" trillade av.
Nick Long
Wincanton, UK
Den första Marauder
Den första Maraudern har plockats nu ihop igen av George Hamill.
Detta är den första Maraudern som lämnade fabriken. George Hamill i Storbritannien hittade den nedplockad i smådelar våren 2000 och hade chassit rullande redan i april samma år. I augusti 2001 rullade bilen för egen maskin.
Vid lackeringen använde George samma gula lack som bilen hade från början och det är samma typ av mörkblå säten och sufflett dessutom.
Detta är en av de 100 hästars Marauders som byggdes. Originalmotorn på 2103 cc borrades upp till 2400 cc och försågs med trippelförgasare från SU. Alla motordelar kommer från Rover P3.
Marauder Coupé
Marauder Coupé på en bilsamling i Frankrike i september 1999
En speciell Marauder byggdes på beställning. Det är denna Coupé med fixed-head. Idag tillhör bilen Rover-entusiasten George Hamill.
Ian Glass' Marauder
Denna bild är tagen vid Tim Healey-passet på sydvästra Irland under ett rally 1994.
Ian Glass från Llandyrnog, Denbighshire i norra Wales, har en Marauder som han gärna kör olika rally med.